Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Pågående forskningsprojekt

Europeiska papparättsrörelser: diskurs och politk avseende (o) jämställdhet mellan könen
Members: Katarzyna Wojnicka
Funding: Vetenskapsrådet
Period: 2019-2022

Bilden av en vinkande man utklädd till Batman på balkongen på Buckingham Palace gav inte enbart förstasidesrubriker i Storbritannien 2004 utan även i andra europeiska länder. ”Batmanaktionen” var organiserad av den brittiska papparörelsen, som en protest mot vad de uppfattar som diskriminering av frånskilda fäders umgängesrätt med sina barn. Från det ögonblicket har aktionens organisatör Fathers4Justice, dragit mycket uppmärksamhet till sig och Fathers4Justice har blivit en symbol för de europeiska papparättsorganisationerna, och även för en bredare grupp av sociala rörelser med fokus på manlighet, manlig identitet, mäns rättigheter, mäns behov, maskulinitetens kostnad och mäns roll i samhället.
Tvärtemot gängse uppfattning är aktioner som svar på umgängesrättsproblematiken inte unikt för den brittiska kontexten utan papparättighetsorganisationerna existerar i så gott som alla europeiska länder. I Sverige har den mest kända organisationen, PappaBarn, varit aktiv i debatten i mer än tio år och dess medlemmar kämpar oförtröttligt för ett jämlikt föräldraskap likväl som fäders och barns rättigheter. Liknande organisationer existerar i andra europeiska länder och spelar en viktig roll för politikens utformning och samhällsdiskursen kring män, maskulinitet, faderskap och jämställdhet. Ett antal av dessa rörelser är medlemmar i de två europeiska paraplyorganisationerna Colibri - European Platform for Joint Custody och/eller Platform for European Fathers. Trots mansrörelsens storlek och betydelse saknas det jämförande forskning om den europeiska dimensionen av fenomenet; och det finns ett kunskapsgap om mansrörelsen till skillnad från motsvarande feministiska och HBTQ-rörelser.
Huvudsyftet med detta projekt är att genomföra den första studien av de europeiska papparättsorganisationerna utifrån nationella, jämförande och transnationella perspektiv. Baserat på preliminära resultat från tidigare studier har flera frågeställningar kunnat identifieras som det här projektet avser att besvara:
1. På den nationella nivån: vilka typer av papparättsrörelser finns inom EU/EFTA-länder? Vad är deras mål, värderingar och strategier för att bekämpa orättvisor mellan könen och diskriminering av fäder?
2. På den jämförande nivån: Varierar dessa papparörelser mellan olika genusregimer och i så fall hur och varför? Hur formar papparörelsens aktivister debatten kring jämställdhet mellan könen, maskulinitet och faderskap inom de utvalda europeiska länderna?
3. På den transnationella nivån: Hur ser de transnationella papparörelsernas aktiviteter ut i Europa och vad är dess mål och strategier? Hur kan de nationella fenomenen relatera med varandra i en överstatlig kontext?
Den påbörjade forskningen har lett till ett viktigt fynd och formulerandet av en hypotes som behöver testas i större skala och i skiftande kulturella och sociala kontexter. Det verkar gå att identifiera inte bara en utan två olika typer av papparättsrörelser; en mjukare respektive en hårdare linje.
Detta projekt skulle utgöra en utvidgning av, redan påbörjad forskning om de polska, svenska och brittiska mansrörelserna. För att få en mer välgrundad bakgrundskunskap kommer en kvantitativ empirisk studie (såsom en kartläggning av grupperna och mer internetbaserad faktasökning) att, i projektets första skede, genomföras i samtliga EU/EFTA-stater. Under den andra etappen skulle intervjuer med experter, djupintervjuer med aktivister och deltagande observation att genomföras med representanter från a) papparättsrörelsen i Tyskland och Spanien b) transnationella organisationer. Dessa data ska sedan analyseras. Den teoretiska referensramen kommer att bestå av teorier och koncept som utvecklats ur a) genusstudier och kritiska studier av män och maskulinitet b) studier av sociala rörelser. Resultaten från projektet kommer att publiceras i en rad vetenskapliga artiklar, en monografi, och på vetenskapliga bloggar. Utöver sin teoretiska, metodologiska och empiriska betydelse har projektet även tydlig samhällsrelevans.
För det första kommer det att ge mer kunskap inom ett ringa utforskat socialt fenomen som är relevant för beslutsfattandet både i Sverige och på transnationell nivå. För det andra kommer projektet att bidra till att förbättra jämställdheten i Sverige och Europa. För det tredje kommer projektet att resultera i rekommendationer som är relevanta både för papparörelsernas aktivister på nationell och internationell nivå men även för andra könsbaserade sociala rörelser och för beslutsfattare.

 

 

Transnationella singelmän. En etnografi om singelskap bland migrerade män i Europeiska Unionen
Members: Katarzyna Wojnicka, Ulf Melström, Andrea Priori, Andreas Henriksson
Funding: Vetenskapsrådet
Period: 2019-2021

Under de senaste åren har media återkommande fyllts av alarmerande rubriker om ensamma män som migrerat. Här finns underförstådda antaganden om att män i singelskap och utan närhet till sin ursprungsfamilj utgör ett särskilt problem för det mottagande samhället, inte minst på grund av risken för sexuella övergrepp. Men om man som mediekonsument på grund av denna mediala exponering av gruppen söker sig till forskningen, finner man idag mycket få studier om dessa män.
I detta projekt myntas begreppet transnationella singelmän (eng. transnational bachelors): detta är män som i egenskap av singlar relaterar till flera länders sammanhang, då männen migrerat. Etnografiska studier genomförs bland fyra grupper av sådana singelmän: bangladeshier och rumäner i Italien, samt syrier och polacker i Sverige. Det transnationella singelskapet kan se olika ut bland annat beroende på varifrån de migrerande männen kommer och attityder till migration i mottagarländerna – det är faktorer som varierar mellan de fyra valda fallen. I projektet är vi särskilt intresserade av att analysera och förstå hur männens singelskap hänger ihop med deras känsla av tillhörighet till olika länder, hur de förstår och relaterar till sina familjer, hur de reser inom och mellan länder, samt hur det transnationella singelskapet hänger ihop med deras maskulinitet.
Projektets har i huvudsak två teoretiska utgångspunkter. Den ena handlar om män och maskulinitet: maskulinitet är handlingsmönster som formas i och formar mäns relationer till samhällen, till andra män, till kvinnor och till andra grupper. Det går att tala om flera maskuliniteter och att hur de kan värderas olika i olika samhällen. Hur rörlighet inom och mellan länder ska förstås ur ett maskulinitetsperspektiv är ett alltmer diskuterat tema. Exempelvis är internationell rörlighet ett mönster både bland högt uppsatta direktörer och bland flyktingmän, men dessa maskuliniteter har mycket olika status. Vi ansluter oss till det synsätt som säger att frågan om hur maskulinitet relaterar till rörlighet, måste besvaras utifrån ett intersektionellt perspektiv. Det innebär att den internationella och nationella rörligheten vävs samman med maskulinitet på olika sätt beroende på etnicitet, samhällsklass, sexualitet och så vidare.
Projektets andra huvudsakliga teoretiska utgångspunkt är begreppen transnationella familjer och transnationella singelmän. Migration beskrivs ofta som en linjär och oåterkallelig process, där individer flyttar från ett land till ett annat. Men verkligheten är ofta mer komplicerad, eftersom människor flyttar vidare och tillbaka, vidhåller nära kontakter med sina nära och kära i hemlandet och ingår i en formell och informell ekonomi av transaktioner mellan länderna. Begreppet transnationell används i forskningen för att beskriva denna arena av rörelser och relationer. Tanken är inte att förneka att till exempel nationsgränser utgör ett hinder för denna typ av rörlighet, men snarare att beskriva hur dessa gränser från migrantens perspektiv blir något att hantera och övervinna. Transnationella familjer är familjer som upprätthåller sina relationer över stora avstånd. På liknande sätt tänker vi oss att migrerade singelmän ingår i transnationella nätverk av vänskaps- och familjerelationer, som på olika sätt formar deras situation som singlar.
Vi använder etnografisk metod för att undersöka de transnationella singelmännen. Bland metoder för att skapa denna närhet, ingår deltagande observationer, intervjuer och dokumentanalys. Tidigare forskning visar bland annat att transnationella singelmän ofta har något slags form av samlingslokaler eller –aktiviteter, och genom att identifiera dessa tror vi att chanserna ökar att rekrytera informanter till projektet. I projektet kommer vi att utforma etnografierna om de fyra grupperna på ett likartat sätt, för att möjliggöra jämförelse av resultat.
Sammantaget kommer projektet sannolikt att ge en djupare och mer mångfacetterad bild av transnationella singelmän än vad som nu tillgängliggörs i media och forskning. Vi hoppas också kunna belysa hur männens känsla av tillhörighet, som bland annat sammanhänger med möjligheter till integration, är kopplad till deras singelskap.

Political Party Member Responses to Organizational Change: Exit, Voice, and Loyalty
Members: Jonathan Polk and Ann-Kristin Kölln
Funding: Vetenskapsrådet
Period: 2016-2019

This project studies party members in Sweden and their role in the democratic state in the 21st century in a comparative perspective. Political parties have undergone substantial changes as membership organizations in the last several decades. Despite declining membership in many types of parties, party members continue to form an important yet generally understudied link in the democratic process in Sweden and elsewhere. The project extends and expands upon existing research by connecting newly collected and unique survey data on members of the Riksdag parties to the high quality data that already exists in Sweden for citizens, candidates for office, and the leadership of political parties. In doing so, it will answer important questions on the role of party members for multi-level governance in modern democracies. In particular, the findings will clarify all the steps and relevant groups in the democratic relationship between voters’ demands and policy output.
The party secretaries of the Swedish parliamentary parties have already agreed to participate in a survey of their party members that will reveal detailed information on contemporary party membership. Over a period of four years the project will cover four related work packages: the first studies the representative link of members; the second investigates the output of parties as a consequence of the opportunities and constraints that members provide; the third takes on a comparative perspective and explores possible explanations for similarities in the attitudes and preferences of members belonging to different parties; and the fourth work package pertains to the methodological challenges the study of party members entails. Our project brings contemporary party-level theory to bear on questions of individual membership. It makes important theoretical contributions by testing micro-foundations of political party behavior with much more detailed questions on membership than general public opinion surveys provide. The project also creates new data that allows for meaningful checks of existing sources of information, and puts the information that we will gather on contemporary Swedish party membership in a broader comparative context across industrialized democracies.

 

The leadership paradox in EU foreign policy
Members: Lisbeth Aggestam
Funding: Riksbankens Jubileumsfond
Period: 2015-2017

The question of leadership is a central issue on the European agenda. At a critical juncture in its existence, the European Union is set to appoint new institutional leaders. These appointments will be seen by many as crucial to the EU being able to handle global challenges and its decline in a changing international order.
This project examines a central paradox at the heart of EU foreign policy. One the one hand, there is a drive to centralize and strengthen institutional leadership in response to the collective action problem and as a reaction to European decline. On the other hand, the European Union is a careful political construction of overlapping governance structures created to avoid the emergence of a powerful leadership.
The aim of this project is to systematically examine this leadership paradox with a focus on three key questions:
1. What leadership role expectations do representatives of EU Member States and EU institutions have of the High Representative and why?
2. How does the EU High Representative conceive of her/his leadership role in EU foreign policy?
3. When, where and how is leadership performed in EU foreign policy?
This project will be the first major study of European leadership post-Lisbon and will contribute to new theoretical and empirical knowledge of a widely recognized, but scarcely studied, problem at the heart of the EU foreign policy.

Sidansvarig: CERGU|Sidan uppdaterades: 2019-03-12
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?