Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Tematiska forskningsområden

Kulturella gränser
Europas kulturella gränser formuleras i spänningsfält mellan historia och samtid, såväl inom nationer som mellan dem, liksom mellan Europa och övriga världen. Nationella horisonter i Europa överskrids av gränsdragningar som följer med minoriteter, migration och diaspora, liksom med regionalism och olika europeiska identiteter. Forskning inom profilen kan t.ex. studera begrepp, diskurser, narrativ och värden, språkliga landskap eller olika kulturella markörer. Analyser kan omfatta olika regionala nivåer såsom Norden/Centraleuropa/Balkan/Katalonien eller Europa som helhet. Inramningen kan omfatta olika perspektiv, t.ex. hur transnationalism både överskrider och skapar nya kulturella gränser och hur problematiken i gränslandet mellan politik och religion behandlas och leder till nya frågor kring kristendomens, islams och andra religiösa identiteters och traditioners plats i Europa.

Mobilitet och migration i Europa
Den europeiska kontinenten har formats och påverkats av olika sorters rörelser. Rörlighet och migration innebär både möjligheter och utmaningar för enskilda individer såväl som för sändande och mottagande samhällen. I Europa går det också att observera en stark kontrast mellan vad som betraktas som en önskvärd eller icke önskvärd rörlighet, vilket i sin tur påverkar olika gruppers möjlighet att migrera kort- eller långsiktigt till nya platser. I detta tema ingår därför studier av de olika rättsliga regelverk som påverkar människors möjligheter att röra sig över gränser för att söka skydd, studera eller arbeta, liksom utformningen och styrningen av migrationspolitiken på lokal, nationell och europeisk nivå, samt migrationens politiska, sociala och ekonomiska effekter för individer såväl som samhällen i Europa.

Institutioner, partier och rörelser
Samhälleliga utmaningar och förändringar är inte unikt för Europa. Men, hur olika aktörer (partier, rörelser, medborgare) försöker påverka denna utveckling, är extra intressant att analysera i den europeiska dimensionen på grund av att den inbegriper många olika länder och flera olika institutionella nivåer. I temat ingår forskning om institutioner, lagstiftning och beslutsfattande på olika nivåer i Europa, liksom försök att påverka politiskt utfall. Här ryms dels forskning som handlar om samspel, ledarskap och konflikter inom och mellan olika politiska och legala institutioner i Europa, men även forskning som fokuserar på olika sorters aktörer så som politiska partier, sociala rörelser, NGO:s, arbetsmarknadens parter och medborgarattityder. Ett särskilt fokus ligger på analyser av samspel och relationer mellan olika samhällsnivåer, från det europeiska till det lokala.

Externa relationer, säkerhet och handel
Relationen till omvärlden är och har varit en mycket central fråga för europeisk samhällsutveckling. I temat ingår analyser av förändringar i europeisk säkerhetspolitisk samverkan, utrikeshandel och direktinvesteringar, men även betydelsen av den transatlantiska relationen, och de olika mer eller mindre lyckosamma europeiska försöken att påverka utvecklingen i andra delar av världen, rörande demokratisering, ekonomisk utveckling och fredsskapande åtgärder. Enskilda europeiska länders utrikespolitik, liksom samarbete på europeisk nivå rörande externa relationer och innebörden av yttre gränser ingår i temat. Detta innefattar även frågor rörande strategiska partnerskap och internationella rättsliga förhållanden.

Sidansvarig: CERGU|Sidan uppdaterades: 2018-01-03
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?